lördag 26 april 2014

26/4 Lördag. Ourense - Silleda

Buenas tardes! (God eftermiddag/kväll!)

Vi har nu kommit till en liten stad med det ospanska namnet Silleda och tagit in på ett hotell eftersom det var så prismässigt fördelaktigt. 

Sammanfattning av de senaste dagarna:

24/4. Torsdag. Vi lämnade den ganska stora staden Ourense, gick genom en bra bit av de norra delarna innan leden tvärt svängde in på en liten stenlagd gatan med den hittills brantaste uppförslutningen vi kämpat oss uppför. Ourense ligger i en gryta med höga kullar runt om. 
     Ourense långt därnere. Precis som i utförsåkning så ser man inte lutningen på bild, men det lutar      
     rejält, det kan jag försäkra.
     Ourense far down below.

Vi kom nästan hela vägen upp, ett par, tre km, innan regnet kom. Det öste ner i ett par timmar och färden gick vidare uppför, nerför och uppför hela tiden. Vi har lärt oss två saker om Galicien: 1. Landskapet är rejält kuperat. 2. Det regnar mycket.
Småningom kommer vi till en by med bar där vi och alla andra vandrare stannar för måltidsintag (läs bocadillos) och lite vila från regn och kyla. Att observera fåglar är inte att tänka på utan bara att kämpa oss fram till dagens etappmål: Cea heter byn. Eftersom allt vi har på oss är smutsigt och blött och vi behöver tvätta och torka hyr vi in oss på ett Casa Rural, vilket är en privat uthyrning typ Bed and breakfast. Utanpå var det inget märkvärdigt men inuti var det rätt häftigt, en lyxvåning som ägarinnan av någon anledning inte använde.
     "Vardagsrummet" på Casa Manjoso där vi övernattade i byn Cea.

Efter dusch och tvätt åt vi middag tillsammans med flera andra vandrare på en närliggande restaurang och hade en riktigt trevlig kväll. Ofta träffar man på vandrare som man sett tidigare under vandringen, ibland för 2-3 veckor sedan och 30-40 mil tidigare, det blir rätt kul. Vandrare är ett släkte för sig ungefär som husvagnsfolk eller båtmänniskor och man utbyter erfarenheter och pratar om varifrån man kommer och vad man sysslar med etc. På restaurangen i Cea delade vi bord med en tysk man som vi träffat 30 mil tidigare, en schweizare och en kvinna från Nya Zeeland, som vi också stött ihop med tidigare, det är internationellt så det förslår.
Cea är känt för sitt bröd som är namnskyddat precis som spettkaka och falukorv är i Sverige. Vi åt ceabröd när vi var i Cea och jovisst var det lite bättre, lite grövre än det vanliga vita brödet som finns överallt och som används rikligt, inte minst till de typiska spanska specialiteterna tostadas och boccadillos som finns på alla spanska barer. Men ska sanningen fram är det vita brödet knappast någon höjdare och för att höja sig över den nivån räcker det med en vanlig skogaholmslimpa. ;)

25/4. Fredag. Vi fick i stort sett alla våra kläder torra i Casa Manjoso. Efter spansk frukost med tostadas av ceabröd hos en trevlig venezuelanska lämnade vi Cea och strävade mot vårt nya etappmål som var två beroende på väder och vår egen kondition. Antingen en kort sträcka under 20 km eller en längre över 30 km. Vi vet att vi behöver göra en långsträcka och det vore bra att göra den på fredagen för väderprognosen var något bättre än på lördagen.
Det var lite knepigt att hitta rätt ur Cea och det var flera som vände, men vi hittade rätt och gick längs trevliga småvägar i kuperad terräng 6-7 km, därefter kom vi ut på en större bilväg med en uppförsbacke i en dryg timme, men det var ändå mycket lättare än att ha regnet ösande över oss. Strax efter toppen kom vi till etappmål nr. 1 där vi lunchade men eftersom vi kände oss bra och det bara duggade lite bestämde vi oss att fortsätta till nästa etappmål, en by som heter A Laxe, med ett härbärge. Vandringen gick bra, den tog visserligen nästan hela dan men vi kom fram och hittade härbärget efter lite sökande. Det visade sig då att vi haft en dagsetapp på 37 km. Det skulle finnas en affär en km från härbärget så jag U gick för att handla mat, öl och vatten. Byarna brukar ha en samlad kärna kring kyrkan och ett torg där också bar och affär brukar finnas, men denna by var ett undantag. Jag frågade efter vägen men hittade inte till affären utan kom till en bakgata. Ut från det enda huset där kom en kvinna så jag frågade henne om vägen, då himlade hon med ögonen och slog ut med händerna så jag förstod att jag var helt fel. Tiden gick och det skulle bli svårt att hinna tillbaka innan härbärget stängde. Det visade sig då att kvinnan jag frågat var en förklädd ängel. Hon kunde ingen engelska men jag förstod snart att hon skulle skjutsa mig till butiken, vilket hon gjorde och inte bara det, hon stannade kvar medan jag handlade och körde mig sedan också tillbaka till härbärget. Jag erbjöd henne ersättning men detta ville hon inte höra talas om utan önskade mig buen camino. Hon fick en puss på kinden för att hon hjälpt mig i min prekära situation. Det hör till saken att det nu hade börjat regna och blåste kraftigt samt att butiken låg 3 km bort, inte en som jag fått uppgift om först.
Vi åt och lade oss och åtminstone jag U hade en natt nästan utan sömn varför jag kunde konstatera att under tre timmar på natten vräkte regnet ner.

26/4. Lördag. Trots sömnbrist steg vi upp ganska fräscha, tog oss till den lokala baren och intog vår standardfrukost, café con leche/te y tostada, mantequilla y mermelada. Dagens etapp var en kort en eftersom vi gjort en lång igår. Ganska snart kunde vi konstatera att även denna dag skulle vi få en uppförsbacke att minnas, under någon timme bar det konstant uppför. Före uppförsbacken passerade vi en väldigt hög och gammal viadukt samt en "romantisk" bro från 900-talet.
                          Den romantiska bron smälter väl in i naturen.

Under promenaden passerades vi av människor i ett glest, utdraget men talrikt sällskap och vi kom fram till att det var fråga om lärare som hade någon sorts studiedag. Att de så lätt passerade berodde mycket på att de hade lätt packning till skillnad mot oss. Halvvägs upp i backen träffade vi en liten hund som väldigt gärna ville leka. De flesta hundar vi passerar vill uppenbart inte leka och hade de inte hindrats av staket eller koppel hade det blivit en helt annan "lek".

      Den lille leksamme hunden i uppförsbacken.

Vi strävade vidare genom ganska trevlig natur, men lite för mycket koskit för min smak. I vår guidebok talar författaren om att det aldrig är långt till vatten i Galicien och vi har också konstaterat detta, regionen hyser gott om vattenvägar.
     En ovanligt lättframkomlig vattenväg under dagens vandring.

      Belöningen efter dagens strävan är varm dusch och ett mål mat. S på stenvandring.

Framkomna till dagens etappmål Silleda checkade vi in på hotell med ett mycket fördelaktigt pris. Det brukar finnas en hake när det är billigt men än har jag inte hittat den. Vi intar lite inköpt mat och ska strax sova, men först tvätt och så passar vi på att skriva när vi har fri wi-fi.

Buenas noches! God natt! U

S: vill bidra med en berättelse om våra vattentäta vandringsskor. Man ska ha sådana för att hålla fötterna torra när terrängen ibland är fuktig. Vattentät kan också betyda att man går med två vattenfyllda badkar av storlek mindre i fötterna - om vattnet inte kommer in så kommer det inte ut heller! Det var just det sistnämnda som hände på etappen mellan Ourense och Cea. Regnet rann längs byxbenen och fyllde skorna. U gjorde ett jättearbete med att få dem torra till dagen efter. Han gick runt i huset och flyttade våra plagg och skor där de bäst skulle torka, även ett par gånger mitt i natten. Under kvällen hade vi bara en pelletskamin i gång men till första timmarna på natten kom centralvärmen på. Trots att huset var rätt lyxigt var temperaturen ställt på 17,5 grader. Normen är ca 15  i sovrummet ;)

Buenas noches från mig också. Kram. S

English summary: We left the town Ourense and struggled up a very steep, narrow street under an hour and at the top a heavy rain started. The rest of the day was a wet fight till we arrived at the village Cea. We washed and dried our clothes but after that a pleasant dinner with other hikers. We tried the famous ceabread and found it a bit better than the common white bread.
On friday we made a long walk, 37 km and reached next stop at A Laxe rather late but quite satisfiered. There was a rather bad albergue and I didn't sleep well. Got help there from a very helpful woman wich took me with her in her car to buy food in the shop and then back to the albergue.
Saturday. Rather comfortable walk in nice landscape but also this day a long and heavy way up the hill.
This time we stopped at Silleda, it was a short walk, only 10-12 km. The weather forecasts the coming days looks quite good without rain so the two last days to reach Santiago will be nice we hope.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar