22/9. Skönt med ortsnamn som även jag kan uttala.
Hur vet man att man är Spanien? Jodå, det är kobajs på gatorna men människor är vänliga.
Dagen började med åska och störtregn som fortsatte hela förmiddagen. Åskan mullrade dock på säkerhetsavstånd så att jag vågade gå. Solen tittade fram på eftermiddagen och luften var så där klibbigt varm.
Dagens tema? Återigen Rio Arga. Mötte Rio Arga första gången 20/9 när jag åt min lunch på stenarna i den lilla bäcken, ca en halv meter djup. Har följt den nu några dagar. Se så den har förändrats.
 |
Rio Arga vid Pamplona, den har vuxit något i storlek |
 |
I Puenta la Reina tar jag farväl av Rio Arga som har vuxit till en flod. Roligt att inom ett par dagar se en sådan förändring från en bäck till en flod. |
Pushade en kanadensisk kvinna upp för en backe med ca 200 m höjdstigning, trevligt att pratas vid när vi ändå båda behövde pusta ut, jag pga astma och hon pga rejäl övervikt. Och som tredje tema för dagen "caminofamiljen ". Ikväll växte den fram, den danska pappan med sonen, Diana en engelska och ett fransk par som också bodde på samma härbärge som jag förra natten. Vi trivs helt enkelt ihop. Lite vemodigt att veta att vi splittras redan imorgon. Diana håller inte samma takt och de andra fortsätter när jag hoppar av efter söndagens etapp.
Här kommer resten av dagens bilder.
 |
På Alto de Perdon, förlåtelsens berg, i regn och rusk. Sannolikt platsen där det tas allra flest foton på hela caminon |
 |
Det är inte bara i Sverige det finns semlor |
 |
En romersk väg, men hade dom dubbelfiligt redan då? Ser onekligen så ut. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar