tisdag 19 september 2017

El Camino 2017. SJPP - Espinal

19/9. Får erkänna "I am over the hill now"! En dimmig morgon i SJPP byttes mot sol så fort vi kom upp till bergen. Började med att åka med transportbussen till den punkt där jag hade slutat att gå innan regnet började. Tur var det!
Här följer en bildkavalkad från Pyreneerna. Det går inte att beskriva vilken upplevelse det var att gå över bergen, inte heller hur vackert det var. Därför många bilder.

Dimman dröjer sig i dalarna
Vildhästar rör sig fritt på Pyrenéerna och de är många, hundratals
En av många gamar som kom och hälsade välkommen till sin värld
Det var högt, högre än topparna runt omkring
Jungfru Maria på berget
Utsikt där jag åt min lunch
Uppåt, högsta toppen är 1450 möh
Här börjar nerstigningen
Trottoarer i Burguete kan knappast sägas vara tillgänglighetsanpassade

Väl framme i Roncevalles kände jag att jag var inte färdig med dagen trots att det var tufft på bergen, brant både upp och ner. Fortsatte en bit till, totalt blev det 27 km.
Träffade en norska som berättade att en vecka på Caminon årligen är hennes egotripp. Okej? Så kan man också beskriva dessa dagar men jag protesterar högljutt. Då skulle man säga egotripp, visserligen en kort sådan, t.ex. om yoga eller mindfullnessövningar. Samma syfte i alla fall, att hitta tillbaka till sig själv i en  värld som liknar ekorrhjul.
Snart blir det middag på långbord, trerätters som värdparet håller på och lagar i köket. 11 € inkl vin. Inte illa efter en lång och varm dag på spåret.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar