Fågelförteckning Via de la Plata 2015

Detta inlägg innehåller överst en förteckning över de fågelarter vi identifierat på vår vandring detta år mellan Santiponce i Sevilla's norra utkant, 7 km norr om centrum till Aldea del Cano ca. 20 km söder om Cáceres där själva vandringen upphörde (av skäl som framgår av texten i de inlägg som omfattar vandringen).

Därefter följer en separat förteckning över de viktigaste observationerna vi gjorde i naturreservatet Monfragüe.

Slutligen kommer en sammanräkning av de totalt observerade och identifierade fågelarterna under hela denna spanienvistelse samt och inte minst ett antal personliga reflektioner kring vad vi sett och hört och en del av det vi tycker att vi har missat. 

Fågelförteckning från vandringen.

Denna förteckningen upptar de arter som vi identifierat; inga exakta uppgifter om antal, kön, ålder, platser etc., däremot har vi tillagt en kort allmän kommentar.

Storkbo med två ungar och en vuxen på liten kraftledningsstolpe i Casas de Don Antonio.

Blek tornseglare - förekommer huvudsakligen längst i söder. Såg ganska många i Sevilla.

Hussvala - mycket talrik i alla typer av samhällen. Mycket talrikare än i Sverige.

Tornfalk - inte särskilt vanlig, såg bara några stycken.

Gråsparv - finns "överallt" i stora mängder, mycket talrikare än i Sverige.
Svart stare - ersätter vanlig stare (Sturnus vulgaris) i Spanien i samma omfattning och platser.


Svart stare

Turkduva - den överlägset vanligaste duvan i Spanien, vanligare än tamduva. Mest i eller nära orter.

Tornseglare - synnerligen vanlig i orter med höga byggnader. Mycket vanligare än i Sverige.

Halsbandsparakit - har etablerat sig i flera större städer och förekommer ofta i stora parker.

Kaja - tämligen allmän, men inte alls lika vanlig eller talrik som i Sverige.

Härfågel - förekommer tämligen allmänt överallt där det finns vegetation utom i stora städers centrum.

Blåkråka - sparsam, skygg, och svårupptäckt. Såg en säker och två misstänkta. Livskryss!


Blåkråka

Ladusvala - liksom hussvala mycket vanlig vid bebyggelse, även inne i orter och mindre städer.

Rostgumpsvala - tämligen allmän i landsbygd hela vandringen, inte inne i större orter eller städer.

Gräsand - sparsam förekomst, mycket vanligare i Sverige.

Ängshök - spridd i landsbygd i hela området, men inte särskilt vanlig. Såg bara 4 individer.

Steglits - synnerligen vanlig i alla typer av miljöer utom i vinodlingar, vanlig även inne i stora städer.

Ormvråk - förekommer, men är mindre vanlig än i Sverige. Såga bara några stycken.

Grönfink - tämligen vanlig, särskilt i eller nära mindre orter men också i ren landsbygd.

Vit stork - närmare som nationalsymbol kan man knappt komma. Förekommer rikligt längs vandringsleden men är mest vanlig i Extremadura. I alla orter finns flera, ofta många, häckande par, även inne i större städer, men häckar också i landsbygd, ofta på anlagda plattformar på kraftledningsstolpar. Mycket talrik inne i Merida och Cáceres där man helt klart är stolt över dem. Saknas däremot i Sevilla och några mil norrut, kanske pga. brist på lämpliga, närliggande födoplatser.

Storkbon på kyrktornet i Fuente de Cantos.

Silkeshäger - förekommer där det finns lämpliga våtmarker med föda, men är inte särskilt talrik

Gulhämpling - lokalt vanlig, särskilt i närheten av mindre orter och där det finns träd och buskar.

Svarthätta - hörde bara ett par stycken, men den är nog ganska vanlig, sångperioden är nog över.

Tofslärka - den utan jämförelse vanligaste lärkan. Finns nästan överallt på landsbygd och i mindre orter.

Kornsparv - vanlig eller mycket vanlig på landsbygd, särskilt i odlade områden.

Svarthakad buskskvätta - ganska vanlig, men denna gång såg vi kanske bara några tiotal.

Sydnäktergal - vanlig där det finns vegetation i närheten av vattendrag, även i mindre orter.

Grässångare - förekom rikligt på Extremaduras' slättområden med gräs och gröda.

Cettisångare - ganska vanlig i närheten av vattendrag på landsbygden.

Svart stork - en raritet, men vi såg faktiskt fem, möjligen sex stycken, varav tre på vandringen.


Svart stork. Foto: Lars Lundmark

Biätare - ganska vanlig på landsbygden. Upptäcks lättast på det bubblande lätet trots färggrann dräkt.


Biätare

Backsvala - ovanlig. Såg bara några stycken i söder.

Gök - vanlig eller mycket vanlig, vanligare än i Sverige. Dock hade kulmen av ko-koandet passerats.

Rörsångare - hörde ett par stycken vid lämpliga vassområden. Avsaknad av vass begränsar förekomst.

Sånglärka - finns, men är inte vanlig. Den försvinner nästan i mängden av tofslärkor.

Tjockfot - såg turligt ett exemplar på en stor industritomt i utkanten av Guillena.

Brun glada - den utan jämförelse vanligaste rovfågeln. Dyker upp i alla typer av miljöer, även över stad.

Blåskata - förekommer allmänt på landsbygd med vegetation. Inte i städer eller på renodlad åkermark.


Blåskata

Helena astrild - införd förvildad art. Såg några stycken i utkanten av en ort i söder.

Skata - förekommer, men inte särskilt vanlig. Ju längre norrut, ju fler skator. Mycket vanligare i Sverige.

Iberisk varfågel - spridd i öppen landsbygd, men vi såg denna gång bara en handfull.

Blåmes - allmänt spridd i orter och på landsbygd med vegetation. Vanligare i Sverige.

Talgoxe - ungefär som för blåmes, men talrikare. Vanligare i Sverige.

Skatgök - såg turligt en i söder.

Storskarv - såg enstaka ex på några platser med större vattendrag.

Rostsångare - en "ny" art som förr räknades till rödstrupig sångare. Noterade 5-10, spelade in sång.

Provencesångare - hörde sång av några stycken i snårig terräng i söder.

Sammetshätta - allmänt spridd, men kulmen av sångperioden verkar passerad.

Rödhuvad törnskata - allmän i öppet landskap med buskar. En vacker och ganska orädd fågel.


Rödhuvad törnskata

Större hackspett - förekommer, men här i södra Spanien sparsamt. Är vanligare i norra Spanien.

Sommargylling - överraskande för oss hörde vi åtskilliga gyllingar, säkert fler än 20. I trädlandskap.


Sommargylling, hane.

Lagerlärka - förekommer i samma miljöer som tofslärka och ofta tillsammans, men sparsammare.

Herdesångare - hörde några stycken, först vid ingången till naturreservatet Sierra Norte. Livskryss!

Koltrast - allmän, både på landsbygd och i städer. Ungefär lika vanlig som i Sverige.

Nötväcka - i vissa områden med lämpliga träd mycket allmän. Saknas förstås i öppna miljöer.

Trädgårdsträdkrypare - hörde några sjunga sin typiska melodi, lärt oss sången, fick en praktobs i söder.

Nötskrika - före kommer i höglänt bergsterräng med träd och buskar men är ovanlig i södra Spanien.

Gåsgam - vanligaste gam, vi såg färre denna vandring än förra året på samma sträcka. I Extremadura.

Trädlärka - inte allmänt spridd men i lämplig biotop förekommer den rikligt på vissa platser.

Korp - spridd, men ganska fåtalig, mest i höglänt terräng. Betydligt vanligare i Sverige numer.

Dubbeltrast - ovanlig eller är väl sångkulmen förbi, hörde sång av två individer.

Forsärla - förekommer sparsamt vid mindre vattendrag, ofta under broar eller viadukter. Såg en enda.

Drillsnäppa - en sedd i samma vattendrag som forsärlan. Den enda observerade småvadaren.

Hämpling - förekommer på landsbygden, men blir nog ofta förbigången. Såg några flockar.

Medelhavsstenskvätta - stenskvättor ÄR ovanliga i Spanien, jag vidhåller det. Såg två individer.

Skedand - ett par kom flygande i en sväng över oss från ett närliggande vattendrag i söder.

Rödfalk - förekom i några orter och städer med höga byggnader, t.ex. kyrkor. Såg bara ett tiotal.

Vaktel - förekommer sparsamt i lämplig biotop med högvuxet gräs och odling. Hörde några stycken.

Smådopping - förekommer i lämpliga, ofta lite större, vattendrag. Såg inte i mindre dammar. Handfull.

Sothöna - förekom i samma vatten som smådopping. Såg kanske max 10 individer.

Grågam - såg ett par stycken. Normalt inte svår att skjila från gåsgam, men noggrann obs lämplig.

Kohäger - hyfsat stor koloni vid Méridas flod Rio Guadiana.

Ringduva - såg en (1!) enda ringduva på hela denna spanienvistelse, vid Mérida. Tycks inte vanlig.

Purpurhäger - förekommer sparsamt vid lämpliga stora vatten med sankmarker. Såg några stycken.

Klippsvala - förekommer ibland vid stora broar av sten, t.ex. vid två av broarna i Mérida.

Rörhöna - finns vid lämpliga vattendrag, t.ex. i Mérida på floden Rio Guadiana.

Bronsibis - två individer kom flygande längs Rio Guadiana i Mérida. Nog inte särskilt talrik i inlandet.

Alpseglare - till vår förvåning såg vi 4-6 individer med övriga seglare vid romanska bron i Mérida.

Trastsångare - hörde två individer på olika ställen. I brist på lämpliga biotoper inte så vanlig.

Dvärgörn - förekommer, men är inte talrik. Såg bara två - en mörk fas och en ljus fas.


Dvärgörn, ljus fas.

Gråhäger - förekommer sällsynt i lämplig biotop. Mycket ovanligare än i Sverige. Såg en på vandringen.

Röd glada - förekommer sällsynt. Mycket ovanligare än brun glada och mycket ovanligare än i Sverige.

Sammanfattning.

Under själva vandringen har vi hittills identifierat 80 arter, varav två (Helenna astrild och Halsbandsparakit) är införda, förvildade arter. Säkert har vi observerat, framför allt hört, fler än de uppräknade men inte identifierat eller kunnat identifiera alla. Utan att bortförklara kunskapsbrister om sydeuropeiska fågelarter och deras läten så är det för oss som så att när vi hamnar i en ny och mindre van miljö med en annan fågelsammansättning än vad vi är vana vid så blir det svårare att identifiera, framför allt lätena. En komplikation i sig är att för oss vanliga och kända fåglar och deras läten blandas med främmande arters och när man hör de bekanta fåglarnas läten i en främmande miljö så kan det bli som en tröskel att komma över innan man kommer på vad det är man har hört. En vanlig svarthätta kan ställa till med huvudbry. Dessutom är det ju så att vi har inte haft obegränsat med tid att kolla vad vi sett eller hört, speciellt inte under denna vandring som delvis genomförts under den varmaste värmebölja som någonsin varit i Spanien under maj månad. Det gällde att försöka komma fram till nästa etappmål så snart som möjligt för att slippa den värsta eftermiddagshettan. Detta kan kanske för er i Sverige verka konstigt eftersom ni samtidigt har haft en riktigt kylig första hälft av maj månad.

Fortfarande återstår det att kolla upp ett par observationer som därefter kanske kan läggas till på listan. När detta är gjort kommer vi att ange att det är den slutgiltiga rapporten.

Rapport från utflykten till Parque Natural Monfragüe.

Torsdagen den 14:e maj gjorde vi en utflykt till naturreservatet Monfragüe som ligger ca. 6 mil Nordnordost om Cáceres. Här följer en förteckning över de viktigare arterna vi observerade.

En mäktig gåsgam på en klippa i Monfragüe.

Gåsgam - över 100 observerade.

Grågam - 4 eller 5 observerade.

Smutsgam - ett häckande pa fanns enligt uppgift, vi såg en fågel i luften på ganska nära håll.

Spansk Kejsarörn - en observerad två gånger på hög höjd ovanför seglande gamar.

Brun glada - ett drygt tiotal kretsande bland gamarna.

Svart stork - två stycken, uppenbart ett par, seglade lågt och länge på nära håll. Praktobservation! Dessutom ytterligare en sedd på annan utkiksplats, men kan ha varit en av de två i paret.

Klippsvala - ett tiotal på vardera av två utkiksplatser.

Blåskata - några stycken noterade i områdets utkant.

Rödhöna - två hörda och inspelade med mobil vid utkiksplatser.

Hussvala - ett ansenligt antal både vid centrat och vid utkiksplatser.

Steglits - några smärre flockar noterade.

Ladusvala - häckande på centrat med bon fästade på vägg utan stöd på hussvalemanér.

Rostgumpsvala - några förbiflygande.

Storskarv - endast några enstaka individer sågs denna gång.

Skäggtärna - en fågel kom förbi sista besökta utkiksplatsen, den enda tärna vi såg denna spanienresa.

Gråhäger - en fågel flög förbi på låg höjd. Den endast andra gråhägern på hela spanienvistelsen.

Hämpling - en flock kom förbi rastplatsen vid centrat.

Gök - en hörd på långt håll.

Härfågel - en hörd på håll och några sedda i områdets utkant.

Sydnäktergal - några sjungande vid utkiksplatser.

Sädesärla - en fågel sedd, den endast andra observerade sädesärlan på denna spanienvistelse.

Rödhuvad törnskata - en fågel sedd i områdets utkant.

Koltrast - några stycken sedda och hörda i området.

Blåtrast - en hane vid gamberget sjöng och spelades in med mobil och observerades. Praktobs!

Medelhavsstenskvätta - en sedd. Bara den andra medelhavsstenskvättan och av stenskvättor totalt.

Pilgrimsfalk - en flygande fågel vid gamberget, vilket vi också såg förra året.

Varning för vandrande fågelskådare längs vägen och förbud mot att tuta och störa fåglarna i Monfragüe.

Sammanfattning.

Ett ganska kort dagsbesök varvid vi fick några riktigt fina observationer av t.ex. svart stork, smutsgam och blåtrast och som förväntat den sedvanliga uppvisningen av gamar i flera tiotal som på sträckta vingar svingar sig upp över bergen i den termik som solen ger och i denna samling också svart stork, brun glada och spansk kejsarörn. Det var en givande utflykt trots att jag inte fick något livskryss, vilket däremot S fick: smutsgam.

Sammanräkning och personliga reflektioner pågår och är ännu inte fullt klara.

Sammanställning över samtliga observerade arter på denna spanienvistelse.

Av hittills identifierade fågelarter har vi under vandringen sett 81 arter, sedan tillkommer ytterligare 6 arter vid besöket i Monfragüe. Totalt alltså 87 arter. 

Det återstår fortfarande några att försöka identifiera och det som det handlar om är inspelningar av fågelsång och om dessa kan redas ut och säkert fastställas så kommer eventuellt någon ytterligare att tillkomma.

Några personliga reflektioner angående fågelobservationerna.

Förra årets spanienvistelse startade omkring 1:a april och varade hela månaden. Vi förflyttade oss då från Sevilla (men startade vandringen i Monesterio, nästan tio mil norr om Sevilla) till Santiago de Compostela i Galicien i nordvästra Spanien och rörde oss därmed i stort sett från söder till norr i hela Spanien, utom i Pyrenéerna. Vi gjorde vissa busstransporter, t.ex. mellan Cáceres och Salamanca, men tycker oss ändå ha täckt större delen av landet.

Denna gång startade vi en månad senare och vistelsen på leden varade i ca. två veckor, alltså ungefär halva tiden mot förra året. Vi förflyttade oss ca. 30 mil från Sevilla till Cáceres och har därmed täckt enbart den södra delen av spanska halvön. 

Vi observerade omkring 115 arter förra året mot knappt 90 arter i år. Detta kan förklaras med att vi inte har fått in ett antal arter som bara finns i norr, att den huvudsakliga sångperioden är i april samt att vi bara har haft hälften så lång tid på oss i år. De viktigaste är nog de två första aspekterna.

Generellt är intrycket vid jämförelse mellan förra året under april med detta året under första hälften av maj att fågelsången var intensivare förra året, däremot har vi observerat betydligt fler individer av arter vars flyttning till häckningsplatserna sker sent. Det gäller flera arter som är insektsätare. T.ex. har vi sett eller hört fler eller i vissa fall betydligt fler biätare, sommargyllingar, rostgumpsvalor, grässångare och olika seglarfåglar. Däremot har vi noterat färre härfåglar, gökar, rovfåglar och i viss mån sångare.

Det finns i Spanien arter som vi gärna förknippar med Sverige och som är talrikare i Spanien än i Sverige. Till dessa hör hussvala, ladusvala, gök, steglits och gråsparv. Andra "svenska" fåglar som inte är ovanliga eller sällsynta är t.ex. talgoxe, blåmes, koltrast, bofink, grönfink, skata, hämpling och nötväcka.

Däremot förekommer inte en del vanliga "svenska" arter såsom lövsångare och många andra sångare, svartvit flugsnappare, kråka, vanlig stare, trädkrypare, knölsvan, grågås, näktergal (ersätts av sydnäktergal som sjunger lite annorlunda) och de flesta småvadare.

Arter som finns men som inte är vanliga åtminstone på den del av landet vi har varit är bl.a.: pilfink (vi har inte sett någon varken i år eller förra året), sädesärla (vi såg två i år, vi såg alltså mer än dubbelt så många svarta storkar som sädesärlor. Sädesärla är en sydostlig art och Spanien är för dem en avkrok.), kaja (är ganska spridd men antalet är nog mindre än 5 % av antalet i Sverige), gräsand och änder överhuvudtaget sparsamt förekommande och ringduva (vi såg en i år).

Vad är det vi tycker att vi har missat? Av naturliga och logiska skäl har vi svårt att få med nattaktiva arter eftersom vi måste sova ordentligt så att vi orkar vandra. Därför saknas t.ex. ugglor och rödhalsad nattskärra. Jag hade hoppats på att kunna få se tornuggla som är den mest dagaktiva ugglan och som ska finnas över hela Spanien och som jag ännu inte sett, men nix, inte den här gången, men det kommer. Vidare hade jag hoppats på trapp, helst stortrapp som jag ännu inte kryssat, men tyvärr såg vi inte någon alls. Bäst landskap för detta där vi gått torde omgivningarna runt Fuente de Cantos vara där det finns enorma ytor av icke uppodlad ängsmark som är trapparnas bästa miljö. Jag är tämligen säker på att där finns både stortrapp och småtrapp, jag såg för övrigt småtrapp just där 2013.
Bästa chansen att få se trapp är precis i gryningen och då var vi inte ute än på vandring, vi behöver kunna se var vi går. En annan fältknuten art jag hade förhoppningar om var vitbukig flyghöna, men även den ska man helst vara ute i gryningen för att se. Svartbukig flyghöna har vi sett på Fuerteventura. Och så hade jag velat ha en praktobs på blåkråka men jag får väl så länge nöja mig med en på håll.

Vad var bäst då? Ja, kryssen förstås: blåkråka och herdesångare, men också upplevelsen i Monfragüe. Att vara i Cáceres och inte göra en utflykt till Monfragüe om det är möjligt och om man är fågelintresserad är en gigantisk blunder. Det är en upplevelse att komma dit och man behöver inte vara värst fågelintresserad för att känna det. Ja, och så är det storkarna, man kan bara inte låta bli att imponeras av dessa nästan mytiska fåglar. Jag tycker att det är fuskigt att Spanien ska ha så många storkar och vi nästan inte några, jag vill ha dessa på hemmaplan. I samma fack hamnar härfågel, jag skulle njuta av att ha härfåglar spelande kring husknuten.
Jag är i alla fall nöjd med de fåglar vi fick uppleva för en upplevelse var det.


Härfågel

U