Först vill jag berätta att jag har skrivit detta inlägg redan en gång innan men förlorade texten. Andra gången brukar inte bli lika bra, man får inte samma flyt.
11/10 Mycket stim tidigt, kunde inte låtsas sova utan stack iväg tidigt jag också. Frukost i första byn efter 5 km. Passerade en by med världens största fynd av homo heidelbergensis. Gick över ett berg som verkade bestå av stenar, det fanns liksom inget annat på stigen varken uppåt eller neråt. Lång infart till Burgos som har 175000 invånare, valde dock en vackrare men längre rutt in till city.
Utan någon planering blev tacksamhet dagens tema. Det hela började med att jag kände sådan tillfredsställelse efter fyramilaren dagen innan, att jag har en kropp och kondition som klarade det! Sedan fortsatte det med att
- det finns en så fin led som gör det enkelt för mig att gå så långt
- jag har jobb och kan ta semester
- jag har råd att åka till Spanien och vandra om och när jag vill
- jag har en man som tar hand om hunden och huset när jag är iväg
- jag har gångteknik som gör att jag inte får så lätt skador (denna insikt kom när jag var i den steniga nedförsbacken )
- etc. etc.
Mötte kompis-irländaren Pat i dörren till härbärget och bestämde att gå ut och äta middag tillsammans. Mycket god pizza blev det. Tillbaka mötte vi kompis-engelsmannen Barry som vi trodde var skadad och bakom oss men envetet kommit ikapp och också valt samma härbärge. Återigen hade han en vinflaska i ryggan som skulle delas men Pat dricker inte och jag tyckte det var för sent. Vi bara satt en stund och snackade. Tacksam för att ha träffat så intressanta och trevliga personer på vandringen!
12 /10 Nu var det jag som steg upp först av alla. Efter allt snack om regn som skulle komma idag ville jag starta tidigt och gå så långt som möjligt utan att bli blöt. Regnet kom av sig, jag kom fram till dagens målpunkt i princip torr.
Tidigare dagar har jag testat mina fysiska gränser och lyckats över förväntan. Idag var utmaningen att stanna trots att jag skulle kunnat fortsätta. Tog emot men lyssnade av vad kroppen ville och den ville ha en eftermiddagsvila.
Har lyckats några gånger även med mindful eating, särskilt är det bröd i olika former jag har kunnat lämna kvar om jag har känt mig mätt. Utvecklingsbar fortfarande!
Nu har vi förresten kommit till mesetan som den spanska högplatån kallas. Hatad av många, ett enformigt och vindpinat odlingslandskap, fortsätter i all oändlighet. Dock finns det längs hela leden överraskande mycket fåglar som är frustrerande. Artbestämmer med säkerhet bara en bråkdel, saknar U som direkt skulle kunnat berätta vad de är för några.
Iom att jag har gått fortare än de flesta, förutom igår och idag då jag har följt föreslagen etappindelning, har jag hamnat i ett sällskap som verkar känna varandra och har vandrat tillsammans en längre tid. Det gör inget, jag har bara en övernattning kvar på leden innan det är dags att vända hemåt. Dessutom ska jag gå ut och äta middag på restaurang för att komma åt wifi, de andra har lagat mat på härbärget. Mina kompisar har gått framåt, vi tog halft om halft farväl igår kväll.
En kommentar till föregående. Har träffat både en jättetrevlig japan och en engelska som jag delade bord med i första restaurangen. Dessvärre fanns det ingen wifi där vilket innebar att jag fick offra mig 😄 och gå till nästa bara för att dricka mer vin och kunna utnyttja wifin. Så kan det gå 😇
Allt gott! Hasta luego!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar