tisdag 11 oktober 2016

Najera - San Juan de Ortega, 9 - 10/10 2016

9/10 Här ligger jag på en överslaf på ett härbärge i en liten by ute på spanska landsbygden och funderar på hur det gick till att jag hamnade här. Och fryser gör jag också, kvällen har kommit och vinden är kall.

Visst, jag vet hur jag gjorde, nämligen gick och gick och gick. Kom till det föreslagna etappmålet redan vid klockan ett och det kändes för tidigt att stanna och börja jäsa. Så jag pinnade på till nästa by men då hade molnen precis spruckit upp och solen lyste med sin närvaro och stegen var så lätta. Ville inte gå in utan fortsatte en bit till.

Idag tog vinrankorna slut och ersattes av sädesfält. Sedan tog även Rioja slut och jag klev över gränsen till Kastilien och Leon. Trots att det är en söndag har bönderna jobbat längs hela sträckan. Dels ska druvorna plockas och dels ska höstsådden göras. Men här längs Caminon är allt inte som det brukar vara i Spanien, här är nämligen även vissa affärer öppna - trots att det är söndag! 

10/10 Fortsättning kommer här.

Vid infarten till Santo Domingo stoppades jag igår av en äldre kvinna, kan inte precis kalla henne dam eller lady utan hon var en liten och satt 80 - åring.  Hon babblade på trots att jag förklarade att jag inte pratar så mycket spanska. Då visade hon ett äpple i sin väska och tog sedan tag i en av mina stavar och pekade på äppelträdet i trädgården bredvid.  Hon ville helt enkelt låna min stav för att peta ner äpplen. Och det gjorde hon, det största slog på bilen som var parkerad under trädet. Hennes min blev lite konstig och jag borde anat ugglor i mossen. Det var nämligen inte hennes trädgård,  inte hennes äppelträd och inte hennes bil. Jag hade hjälpt en tvättäkta äppeltjuv mitt på ljusa dan. Ägarinnan i huset blev vansinnig när hon såg henne. Tur att jag inte blev arresterad. ..

Kvällen blev oväntat så där magisk som det ibland händer när man träffar personer som är på samma våglängd, en engelsman och en irländare samt en spanjor med sin koreanska flickvän. Engelsmannen ville inte längre bära på en vinflaska i ryggan så den delades ackompanjerad av livligt samtal. Inte bara roligt, idag kom jag på flera gånger att jag har börjat tänka på engelska. Det stör lite mina spanska övningar.

Dagen idag har varit solig, lång och svettig. Har testat rejält mina gränser, gårdagens etapp blev 33 km, idag avverkade jag 41 km, inklusive två bergstoppar på 1150 m. Är något mör men ack så nöjd! Jag överlevde och kroppen verkar ha hållit. Några vattenblåsor får man räkna med och en svart nagel har jag hunnit skaffa med det är ju inte precis någon överraskning.

Bor denna natt på ett kloster med 39 andra människor. Har lyckats hela dagen med mindfulness-tänket och mindfull mat, ända tills kvällsmat serverades i matsalen. Hungern har ingen lag, åt för mycket pommes frites och pasta med tomatsås. Det var det som serverades till en vegetarian 😕.

Imorgon blir en sorts vilodag,  bara 26 km. Dessutom en storstad att villa sig bort i. Puss och kram till er alla som läser detta.  Hasta luego!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar